Jag fick en fråga av en tjej som heter Tilda om vad jag läser för böcker, efter att jag hade varit på bokmässan. Litteratur är något jag verkligen brinner för, både att läsa och att skriva är ett stort intresse, därför har går jag som en del av er vet en linje inriktad på bland annat språk och litteratur. Jag drömmer om att ha ett rum med ena väggen kantad av stora panoramafönster ut mot havet, med de andra väggarna är prydda av höga bokhyllor - fyllda med alla böcker jag samlat på mig och läst och tyckt till om. Jag har rätt blandad smak, känner för att läsa olika typer vid olika tillfällen. En bok man sitter med hemma i soffan med en kopp te behöver inte vara samma som jag skulle valt att ta med mig till stranden en varm sommardag omgiven av massa människor, stimm och stoj. Några böcker och författare som satt sig extra på minnet är:
- En av världens bästa böcker, den klassiska och spännande; Da Vinci Koden - Dan Brown ' - En spännande sträckläsning; Skugga - Karin Alvtegen (De flesta av henne är väldigt bra!) ' - Skriven med handlingen att tyskarna vann andra världskriget och är enda världsmaken, GRYMT bra; Faderland - Robert Harris ' - En av få författare som med flera böcker fått mig att skratta var jag än är och läser, vilket lett till lite pinsamma situationer tillexempel på bussen och på fransklektionen; I en annan del av Bromma, Martinakoden, Fånge i hundpalatset - Martina Haag ' - Min mosters tredje roman, en kärlekshistoria som är så stark att det är den enda boken (förrutom Harry Potter) som fått mig att gråta för att jag blivit så berörd och inne i historien; Till sista andetaget - Anne swärd ' - En något svårförstådd roman som skildrar sexualitet, kärlek och olika typer av relationer på ett vackert men invecklat sett, jag älskade den men mina vänner som jag lånat ut den till gillade den inte alls. Om någon av er får för er att läsa den hade det varit jätteintressant sedan att få veta vad ni tyckte; Ligg hos mig - Joanna Briscoe ' -Lätt feel-good strandläsning som plöjs igenom på ett par dagar, Vänninan & O.S.A - Denise Rudberg ' -En vacker historia om kärlek mellan två medelålders kvinnor som kommer från skilda verkligheter men blir stormförälskade. Skildrar också stockholms överklasskretsar och dess oskrivna regler; Stjärnor utan svindel - Louise Boije af Gennäs ' En riktig Elsa-bild, med boken i hösta hugg i trädgården Hoppas att du, Tilda, fick ett boktips, eller två!
Äntligen! Hela min kväll förgylldes när jag såg att en blogg.se-app kommit ut - det är precis vad jag sååå mycket velat ha den senaste tiden när man inte alltid har tid att starta upp och sätta sig vid datorn. Idag är det lika höstigt och vackert som igår, jag och Elvira var nyss ute och gick en sväng och jag stack näsan i vädret och luktade. Doften av höst, jag får inte nog. Nu sitter vi inne med plugg och te, snart ska jag gå och skära upp en massa mumsig frukt som jag köpte idag. Förresten, vad tycker ni är det bästa med hösten?
Det luktar höst ute idag, vänner. Det är härligt ljummet ute och fler och fler träd pryds av orangea, gula och vackert vinröda löv som då och då singlar ner på gatan och prasslar när man går. Jag går runt i min långa, stickade, färgglada halsduk som jag fick i födelsedagspresent för flera år sedan och som utan tvekan är en del av mig. Igår var jag en sväng i Barsebäck och grannarnas klarröda höstäpplen kunde lika bra som en almanacka talat om för mig att september går mot sitt slut. Jag plockade Fjällig Bläcksvamp som gömde sig i mossan som jag och Elvira sedan stekte till pastatillbehör till kvällsmat. Jag satt nyss ute en stund på en bänk lutad mot husväggen och skrev, och doftade på hösten. Snart ska jag packa upp alla bokmässans inköp och när Elvira kommer ska jag plocka fram läxböckerna och koka te till oss. Känns som en ganska bra dag det här.
Förresten var det någon som undrade för ett tag sedan hur min familj tog det när jag blev tillsammans med Elvira, jag hade tänkt skriva om det nu men kom på att jag faktiskt har gjort det en gång tidigare - så jag guidar er till det inlägget istället. Klicka in på kategorin ''frågor & svar'' och skrolla ner till inlägget som heter ''Hör fåglar sjunga glatt i kör''. Det är nästan längst ner och är skrivet för ganska länge sedan, i maj, när jag fick samma fråga. Hoppas svaret där är okej, säg till annars så utvecklar jag det mer - såklart!
Sitter på hotellrummet i Göteborg och tittar ut på lisebergs parisehjul som lyser där inte alltför långt bort. Dagen har varit toppen och jag är precis lika glad och exalterad över bokmässan i år som alla andra år. Gratisgodis och tidningar och billiga pocketböcker och kändisar som man inte vågar fotografera. Allt är som det ska vara - allt är i sin ordning. Gör en summering i bilder!
Tablettaskar med Denise Rudberg och Kajsa Ingemarsson på (Kajsa var godast)
Martina Haag (Min Favvo) var på bästa humör och signerade mina nya böcker!
Elvira köpte en tröja i RFSL;s monter, klockren
Smygfotade Henrik Schyffert
Åt god lunch i den lilla uppbyggda trädgården på andra våningen
vi fick tändsticksaskar med Blondinbella på när jag köpte böcker, hur snygga?!
och supersöta tablettaskar med Lilla my.. jag älskar muminvärlden - och muminmontern!
fick fina kort med dagens budskap
Kom till hotellet och insåg att jag hade gaaaanska mycket med mig från mässan..
Kan efter en kvarts spelande konstatera att ''Cluedo'' inte är riktigt lika klurigt och spännande nu som det var när man var sju, åtta, nio, tio, elva år och fick pirr i magen av att gissa mördaren. Men kan också konstatera att fredagsmys med te, sushi, flickvän och familj är mysigt.
Säger nej till att ta bussen tjugo över åtta med elvira och komma en halvtimme förtidigt till skolan, insisterar istället på att ta den en timme senare och på tre minuter så gott som springa till skolan från busshållsplatsen. Tycker att jag är otroligt bra och håller takten jämt med en okänd man (OKM) med onormalt långa ben tills han tittar på mig som om jag är dum i huvudet och börjar springa. Jag springer efter OKM men han är snabb och mina skor börjar halka av (varför lät jag dom vara uppsnörade? det är inte ens inne längre!). Stannar och ser OKM springa vidare, han ser sig över axeln och ler skadeglatt när han ser att jag inte springer efter längre. Eller ler han verkligen skadeglatt? Det kanske var ett Lycka-till-med-att-komma-i-tid-till-skolan-leende. Det var det säkert. drar åt skosnörena och börjar gå mitt snabbaste, det känns fortfarande inte bra i skorna. Åh nä, jag har glömt lägga i extrasulorna när jag bytte skor imorse, nu kommer jag få ont i ryggen och ont i knäna och klaga som en självömkande gammal, gammal dam hela dagen. Och ont i axeln, jag bytte ju väska från min rosa fjällrävenkonken till en gammal sunkig axelväska. Bara för att ryggsäcken inte matchade skorna som nu är anledningen till att jag kommer försent. För det är väl en anledning? Stormar ett par minuter senare in på mattelektionen, säkert högröd i ansiktet med rinnande näsa och dunkande hjärta. Jag borde inte sprungit, jag har världens megaförkylning och nu kommer den inte gå bort innan helgen. Bra Elsa, bra. Hinner undra om man kan lägga svordomar och könsord på min nya, mycket beroendeframkallande app ''wordfued'' innan jag slår mig ner vid en tom bänk och kränger av mig jackan och tjocktröjan. Luft, o så skönt! Så många onödiga tankar hinner jag tänka en morgon som denna. Och just nu bekantar jag mig med min nya ''skoldator''.
Fick besked härom dagen om att polisutredningen kring misshandeln/hatbrottet läggs ned. Jag är mållös, det känns förfärligt. Vi pekade ut förövarna på plats, har intyg på att vi mått dåligt / bilder på blåmärken / sjukjournal på svullen näsa och läpp och ett ögonvittne till hela händelsen - hur kunde det bli såhär? Jag känner mig oprioriterad och rädd, om inte polisen kan hjälpa en, vem kan då? Har personerna i fråga som gjorde brottet fler vittnen som kan intyga att de inte alls gjort något? är det så vi hamnat i denna situation, att vi efter förhör och världens process som varit mycket psykiskt krävande får beskedet att förundersökningen upphör. Jag blir ledsen och arg och otroligt upprörd, det är inte första gången det gänget slår och trakasserar, och hemskt nog inte sista heller eftersom att de inte sätts dit för någonting. Då kommer de ju självfallet inte heller vara rädda för att göra något liknande igen, om de vet att de med tillräckligt många ''kusiner'' omkring sig som kan vittna kan komma undan med grov brottslighet. Det är ju fan att man ska behöva gå runt och vara rädd.
Det blåser ute. Vinden viner och griper tag i världen som framför mina ögon ser ut att svaja. Rönnbärsträdets sköra grenar och lönnens vackra trädkronor slungas hit och dit och jag undrar var
för alla trädens löv inte tappar taget från sina grenar och singlar ner över byn likt ett snöfall i september. Över husen och dess perfektionister till ägare, över de prydligt ordnade trädgårdarna som under sommarens heta dagar blivit vattnade och klippta. Tankarna virvlar. Hur skapar man en balans i sitt liv? Och vad exakt är egentligen balans? Hur blir man tillfreds med sig själv och sitt sätt att vara? Ibland säger jag saker, och gör saker som jag sedan ifrågasätter. Jag ångrar dem inte nödvändigtvis, men för en stund hamnar jag utanför mig själv och studerar mig från en annan vy. Hur ska man förhålla sig till alla i sin närhet - och inte minst, hur ska man förhålla sig till sig själv? Det är inte alltid en dans på rosor att upprätthålla en god relation till så många olika parter som spelar så olika delar av ens liv. Föräldrar, syskon, bonussyskon, halvsyskon, bonusföräldrar, bonussläktingar, ''riktiga'' släktingar, vänner och de man skulle sätta den ytliga stämpeln ''klasskompisar'' på, ens partner och alla andra som flimrar förbi runtomkring en utan att man ibland knappt hinner reflektera över att de finns där - över att de finns där och uppfyller en funktion som är viktig men som förefaller sig irrelevant i stundens stress. Det flimrar framför ögonen. Nu vill jag sova.
Det här är lätt en av de absolut obehagligaste ''förkylningssjukdomarna'' eller vad man nu vill kalla det, jag haft. Jag har svårt att få luft, hjärtat skriker efter syre och sömnen kommer inte då pulsen går i etthundranittio. Försökt sitta upp i min fåtölj och sova inatt, för att lämna luftvägarna något friare. Dåsat till en minut eller två, vaknat igen. Ändrat ställning, harklat och spottat och hostat och tyckt synd om mig själv. Ska masa mig bort till vårdcentralen om ett par timmar. Tills dess ska jag underhålla mig med vansinnigt många koppar te och för många Sex and the City avsnitt.
Idag efter skolan fick jag ett ganska knasigt infall, att gå och ta ett till hål i örat. Mest bara för att det passade så jävla bra med en ring uppe i höger öra till dagens klädval. Så jag tog med mig mina fina vänner Emma och Carro och gick till Lunds välkända ''Exotica'' , fem minuter tog det sen stod jag med ett bultande öra nöjd som fasen. Awesome!
Nu sitter jag efter att ha möblerat om på mitt rum med hjälp av min snälla älskling och pluggar och dricker te. Ute spöregnar det och blåser utan hejd. Det är verkligen höst nu, inga fler sommarklänningar den här terminen - idag var det till och med kallt med skinnjacka. Usch och fy, men rätt så mysigt ändå - tycker jag.
Fick en himla fin kommentar igår av någon som är anonym men som verkar känna mig.. lite knasigt det där - man kan inte låta bli att spekulera kring vem det är sådär lite smått i huvudet. Denna person frågade mig en fråga också förresten, hur många läsare jag har om dagen. Svar på det är att det brukar vara mellan 85 och 120 unika läsare varje dag, och någonstans mellan 150 och 180 sidvisningar. Kul att det blivit såpass många som kikar in regelbundet, det gör mig såklart jätteglad ska ni veta!
-
Idag hade jag min första lektion i filmkunskap, och har nu ett litet projektarbete framför mig om den franske regissören Luc Besson. Jag har sett Taken hur många gånger som helst - den är en klar favorit, och 22 Boulets var jättebra. Har ni några filmtips på andra filmer som Besson regisserat?
-
Förresten, jag känner att jag kommit in i en form av bloggsvacka. Det kanske märks. Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om, såå... vad vill ni läsa om?! Nu ska jag sätta på mer tevatten till mig och min älskling och sedan plugga vidare - jag har ett reportage att skriva. Puss!
Att gå med i KDs ungdomsförbund var aningen drastiskt, speciellt när jag vet så lite om dom som jag gör! Jag vill upprepa att det till stor del var en ''kul grej'', en skämtsak som är lätt att dra sig ur om man skulle ändra sig. Men som sagt, jag VILL även lära mig! se bakom kulisserna, bakom fördomarna och bakom bilden av Göran Hägglund som pajas. Och hur är bästa sättet att lära sig? Jo, genom lite go' insider information tänker jag. jag fick en kommentar som löd såhär: Samtidigt som dom är emot förslaget att avskaffa tvångssterelisering hos transsexuella som vill utföra könsbyte... Jag visste inte om det, och tycker att det är en självklar sak att inte ''tvångssterilisera'' någon över huvud taget! Vare sig man bytt kön eller inte - jag som är tillsammans med en tjej och själv tillhör en minoritet. Men, går jag inte ur. Inte riktigt än. Först vill jag ha ut något av det här! Först och främst skickar jag tvångssteriliseringskommentaren vidare till killen som så duktigt värvade mig - så får vi se vad han har att säga om saken. Sen är det ju synd att det enda man fokuserar på i KD:s politik är just de frågorna - jag hade ingen aning om att de tillexempel kämpar för fler friskolor (något jag stödjer till 100% som är montessoribarn i själen) medan folkpartiet i princip vill ta bort dem vad jag har förstått. Så som sagt, jag vill veta mer.. tänka utanför fördomarna.
Men jag skulle inte säga att ''Jag är kristdemokrat'', jag skulle säga att jag är en vilsen själ som utforskar lite.
Vill ni dela med er av era politiska åsikter? Vad tycker ni om de olika partiernas ideologier?